Helvåtdräkt

Helvåtdräkt är en svensk beteckning för en fullständig våtdräkt, det vill säga en overall som täcker kroppen från halsen till vristen och ofta även händer och fötter i olika varianter. Dess främsta funktion är att ge termisk isolering i vatten och erbjuda ett visst skydd mot skräp, sol eller små skador, samtidigt som rörlighet behålls i vattnet. Våtdräkter tillverkas nästan alltid av neopren, en syntetisk gummimaterial med cellstruktur som fångar kroppsvärme och ger lätt buoyans.

Konstruktion och olika delar. Neoprenets tjocklek varierar vanligtvis mellan cirka 2 och 5 millimeter beroende på vattentemperatur och aktivitet. Sömmar kan vara blind-stygnade eller tejpade för att minska vattenintrång, och många modeller har antingen en rygg-, bak- eller frontöppning med dragkedja. Vissa helvåtdräkter har integrerade stövlar eller möjlighet att fästa svarta stövlar separat. Handfickor, förstärkningar på knän och nackskydd förekommer i vissa versioner, särskilt för aktiviteter med hög slitage.

Användningsområden och varianter. En helvåtdräkt används vid aktiviteter som dykning, surfing, snorkling, fridykning och triatlon där man vill bibehålla kroppstemperaturen och skydda huden. Det finns även kortare varianter av samma idé (t.ex. kortärmade eller kortbyxiga wetsuits) för varmare vatten. Valet av tjocklek och typ av öppning beror på vatten- och aktivitetsförhållanden samt användarens personliga komfort.

Underhåll och säkerhet. Efter användning bör våtdräkten sköljas i färskt vatten, låtas torka i skugga och förvaras utspänd för att bevara materialegenskaperna. Undvik stark värme som direkt solljus eller torktumlare. Inspektera sömmar och dragkedjor regelbundet för att förebygga vattenintrång och hudirritationer.

Historia. Våtdräkter utvecklades i mitten av 1900-talet med neopren som kärnmaterial. Den moderna helvåtdräkten som heltäckande plagg blev vanlig under 1950- och 1960-talen, med förbättrade sömmar och olika öppningstyper som anpassade sig till olika vattenmiljöer.