Halogenatomerna

Halogenatomerna är de grundämnen som ingår i grupp 17 (tidigare VIIA) i det periodiska systemet: fluor, klor, brom, jod, astat och den syntetiska tennessin. De har sju valenselektroner och saknar en elektron för att uppnå ädelgasstruktur, vilket ger dem hög elektronegativitet och stark benägenhet att bilda negativa joner (halogenider).

I elementär form förekommer halogener ofta som diatomiska molekyler (F2, Cl2, Br2, I2). Deras fysikaliska egenskaper varierar med atomnummer: fluorföreningar är mycket reaktiva och giftiga gaser, klor är en giftig gas, brom är en mörk, flytande substans och jod är ett mörkt, kristallint fast ämne. Astat är radioaktivt och sällsynt, medan tennessin är extremt instabil och har studerats endast i laboratorier.

Kemiskt uppvisar halogenatomer flera oxideringstillstånd, men -1 är vanligast i halogenider som klorid och fluorid. De bildar salter, syror, interhalogenföreningar och ett stort antal organiska halogenföreningar med viktiga tekniska och industriella tillämpningar, till exempel desinfektionsmedel, läkemedel, polymerer och tillsatser.

I naturen finns halogenidjoner i havsvatten och mineraler; jod är ett essentiellt spårämne för sköldkörtelhormoner. Många halogenatomer och deras föreningar kan vara giftiga eller korrosiva, varför hantering kräver försiktighet och lämpliga säkerhetsåtgärder.