Græsmarker

Gräsmarker är öppna marker där växtlivet domineras av gräsarter och ofta blandas med örter. Begreppet omfattar bland annat ängar (slåttermarker som brukas för hö) och hagmarker eller betesmarker som hålls öppna genom bete och/eller slåtter. Dessa marker kan vara fuktiga och sumpiga eller torra och kalkrika, och deras växtsammansättning påverkas av markfuktighet, jordart, näringsnivå och historisk markanvändning. Traditionell skötsel innebär extensiv bete eller slåtter med återhämtningsperioder.

Gräsmarker har stor ekologisk betydelse. De rymmer många växtarter och en rik insektsfauna, vilket i sin tur gynnar fåglar och andra djur. Genom sin markstruktur och organiska material lagrar de kol och bidrar till vattenhållning samt erosion- och översvämningsskydd. Variation i skötselregimer, såsom olika slåttertider och betestryck, skapar olika habitat och stärker den biologiska mångfalden.

Markerna står inför hot som urbanisering, dränering och jordbrukets intensifiering samt igenväxning när marker överges. Bevarandet och restaureringen fokuserar på anpassat betestryck, senare slåtter, skydd av våtmarksinslag och återställning av hydrologi. Många regioner stödjer bevarandet av gräsmarker genom lantbrukssubventioner och naturvårdsprogram, med mål att bevara inhemska arter och bevara funktioner som pollinering, näringscykler och markens kolinnehåll.