Färgsyn

Färgsyn, eller färguppfattning, är förmågan att uppfatta och särskilja färger baserat på hur ljus av olika våglängder stimulerar näthinnan. Hos människor dominerar tre typer av tappar i näthinnan: S-tappar som är mest känsliga för kortvåglängder (blått), M-tappar för medellånga våglängder (grönt) och L-tappar för långa våglängder (rött).

Signalerna från tapparna bearbetas i hjärnan och ger en trichromatisk färgupplevelse — en upplevelse som uppstår genom blandning av input från de tre tapptyperna. Färgseendet varierar mellan individer och kan vara nedsatt eller saknas helt vid färgblindhet. Den vanligaste formen är röd–grön färgblindhet, ofta orsakad av genetiska variationer som påverkar L- och M-opsinerna och som är X-kromosombundet, vilket gör att män drabbas oftare.

Färgperception är även beroende av ljusförhållanden och kontext; ljuskälla, omgivning och ögats anpassning påverkar hur färger uppfattas. För att beskriva färger används olika färgrymder och färgvärden, till exempel CIE 1931 (XYZ).

Variation mellan arter är stor: många primater har utökad färgsyn jämfört med andra däggdjur, medan fåglar ofta är tetrachromater och kan uppfatta ultraviolett ljus. Vissa djur har mycket olika färgsyn, inklusive ultraviolett känslighet.

Färgseende testas kliniskt med verktyg som Ishihara-plates, Farnsworth D-15 och anomaloscope för att avgöra färgblindhet eller andra synstörningar. Med ålder och vissa ögonsjukdomar kan färguppfattningen förändras, till exempel vid katarakt.