Cellstorlek

Cellstorlek syftar på den ungefärliga dimensionen eller volymen hos en cell och mäts oftast i mikrometer (µm) för längd eller i kubikmikrometer (µm³) för volym. Storleken varierar mycket mellan olika organismer och celltyper och påverkar hur cellen tar upp näring, avlägsnar avfall och genomför metabola processer. Diffusion och transport över cellmembranet sätts av cellens yta i förhållande till volymen, vilket gör storleken viktig för cellens funktion.

Variationen i cellstorlek är stor. Prokaryoter som bakterier är ofta mycket små, vanligtvis cirka 0,5–2 µm i diameter. Eukaryota celler ligger oftast i intervallet ca 5–100 µm i diameter beroende på celltyp: till exempel många djurceller ligger omkring 10–20 µm, medan växtceller ofta är större. Nervceller kan vara extremt långa men inte nödvändigtvis mycket tjocka. Vissa encelliga eller koenocytiska organismer kan uppnå ovanligt stora storlekar genom specialiserade cellstrukturer.

Faktorer som bestämmer cellstorlek inkluderar genetisk program och utvecklingsstadium, näring och energitillgång, samt miljö och tillgång på byggstenar. En högre yta-volym-ratio gynnar snabb näringsutbyte i små celler, medan större celler riskerar begränsad diffusion och kräver specialiserade transport- eller strukturmekanismer. Storlek är ofta kopplad till cellens funktion och livscykel, inklusive satsning på tillväxt innan division.

Reglering och mätning av cellstorlek innefattar modeller som adder- och sizer-principer för hur celler växer och delar sig. Mått fås genom ljus- eller elektronmikroskopi och tekniker som flödescytometri som bedömer cellens storlek via framåtriktad spridning eller genombildningsanalys. Att förstå cellstorlek hjälper till att förklara hur celler upprätthåller homeostas och hur de anpassar sig till olika fysiologiska krav.