Bisamhället

Bisamhället är den sociala organisationen hos biarter som lever i samhällen, särskilt hos honungsbiet. Det kännetecknas av eusocialitet, tydlig arbetsfördelning mellan generationer, gemensam vård av avkomman och kollektivt försörjningsmönster.

Ett bisamhälle består vanligtvis av en enda fortplantningsduglig drottning, tusentals arbetare och ett mindre antal drönare. Drottningen lägger ägg i celler i vaxkakor; arbetarna sköter ynglet, uppfödning av larver, städning av kupan, byggande av vaxkakor och försvar av boet samt reglering av temperaturen. Drönarna är hanar vars främsta uppgift är att para sig med nya drottningar.

Livscykel och koloniutveckling: Äggen kläcks till larver som blir arbetare eller drönare beroende på näring och könsfördelning. Under våren och försommaren kan bisamhället svärma, vilket innebär att en ny drottning och en del av arbetarna lämnar kupan för att bilda en ny koloni. Ny drottning parar sig sedan i luften; efter parningen etablerar hon sig och börjar lägga ägg.

Kommunikation och hiveekologi: Pheromoner upprätthåller social ordning i kupan; arbetarna kommunicerar om var föda finns genom waggle dance och andra dansrörelser. Näring delas mellan individerna genom trophallaxis. Vintertid bildar kolonin en tät klunga för att behålla värmen, och aktivitet och födokonsumtion minskar.

Betydelse och hot: Bisamhällen är viktiga pollinatörer som stödjer jordbruk och biologisk mångfald. De står inför hot som Varroa destructor, sjukdomar, bekämpningsmedel och klimatförändringar. Bevarande och ansvarsfull biodling är viktigt för deras långsiktiga överlevnad.