bisamhälle

Ett bisamhälle är en koloni av sociala bin inom släktet Apis, oftast Apis mellifera i tempererade områden. Kolonin består av tiotusentals individer, vanligtvis 20 000–60 000 arbetare under sommaren, samt en drottning och drönare. Denna enhet upprätthåller ett bo där ägg, larver och puppor utvecklas i vaxceller, och där honung och pollen lagras som förråd. Kolonin lever i naturliga håligheter eller i människans bistöd, såsom en kupavagn eller biodlingslåda.

Den sociala strukturen kännetecknas av en enda drottning som är den primära reproduktören. Arbetarna är icke‑reproduktiva honbin som utför uppgifter som vård av yngel, byggande av vaxkakor, födosök, förrådsförvaltning, ostronivång och försvar. Drönarna är hanarna vars främsta uppgift är parning med drottningen. Arbetarnas uppgifter styrs ofta av ålder och koloniens behov, vilket innebär en tydlig division av arbetsuppgifter.

Kommunikation och beteende är centrala för bisamhällets funktion. Bin kommunicerar med feromoner och genom vaggeldansen (vaggeldans) som informerar om avstånd och riktning till födokällor. Temperaturreglering av yngelkammaren sker genom samarbete: bin fankar med vingar för att kyla eller värma upp boet och därmed upprätthålla rätt temperatur för ynglets utveckling. Kolonin kan swarva när den blivit för stor eller har tillgång till överflöd av resurser, vilket leder till att drottningen lämnar boet tillsammans med en del arbetare för att etablera en ny koloni.

Seasonalcykeln påverkar bisamhället starkt: på våren ökar antalet bin och koloniens aktivitet, under sommaren når den sin topp och på hösten lagras resurser inför vintern. Övervintringen innebär en tillämpad nedgång i aktivitet och en tät binö terve som håller värmen. Bisamhället är därför en komplex, adaptiv social enhet som spelar en avgörande roll i pollinering och honungsproduktion.