honung

Honung är ett söt, visköst livsmedel som produceras av honungsbi genom att samla nektar och föra den till bisamhället. Innehållet behandlas i bierns matsmältningsorgan där enzymer omvandlar sackaros till glukos och fruktos och vattnet avdunnar genom ventilation i kupan. Den färdiglagrade produkten lagras i vaxkakor och kapslas när den nått rätt vattenhalt, vanligtvis omkring 17–20 procent.

Sammansättning och egenskaper varierar med växtkällan. Honung består främst av sockerarter, särskilt fruktos och glukos, samt små mängder mineraler, vitaminer och organiska syror. Den låga vattenhalten och det låga pH-värdet (ungefär pH 3–4) bidrar till dess vätskeavvisande egenskaper och antimikrobiella effekter, till stor del tack vare väteperoxid som bildas vid dilution. Färgen och smaken varierar från helt ljus till mörk amber och påverkas av blomkällan samt ålder och lagring.

Konsistensen kan vara flytande eller kristalliserad. Kristallisering är en naturlig process där glukos självkäller snabbare än fruktos och kan accelereras av kyliga förhållanden eller förvaringsförhållanden.

Användning och näringsvärde: honung används som livsmedel och sötningsmedel samt inom traditionell medicin och som tillsats i olika rätter och teer. Den är energität och innehåller små mängder mineraler och spårämnen. Säkerhet: honung bör inte ges till barn under ett år på grund av risk för botulism. Förvaring i tättslutna behållare i sval, mörk miljö förlänger hållbarheten. Kristallisering är normalt inte tecken på försämring.