Avslappning

Avslappning är ett tillstånd av reducerad fysiologisk och psykologisk aktivering, ofta uppnått genom systematiska tekniker. Inom vård och psykologisk behandling används termen för att beskriva metoder som sänker muskelspänning, andningsfrekvens och blodtryck samt minskar kroppens stressrespons. Regelbunden träning av avslappning kan underlätta hantering av långvarig stress, ångest, sömnstörningar och smärta.

Vanliga tekniker inkluderar progressiv muskelavslappning (systematisk spänning och avslappning av olika muskelgrupper), andningstekniker (djupandning med fokus på magen), mindfulness och meditation, guidad imagery samt autogen träning. Avslappning används ofta som en del av kognitiv beteendeterapi och i fysioterapeutiska eller arbetsterapeutiska sammanhang, ibland i kombination med biofeedback, yoga eller tai chi.

Fysiologiskt aktiverar avslappning det parasympatiska nervsystemet och främjar vila och återhämtning. Neurofysiologiska studier visar ofta sänkning av stressrelaterade hormonnivåer (såsom kortisol) och minskad aktivitet i stressrelaterade hjärnområden samt förändringar i hjärnbilagets nätverk vid regelbunden övning.

Flera översikter visar att avslappning kan ge små till måttliga effekter på ångest, stress, sömnkvalitet och kronisk smärta. Effekterna varierar mellan tekniker, hur ofta man tränar och vilka personer som praktiserar. Avslappning bör ses som ett komplement till medicinsk behandling och hälsofrämjande arbete, inte som ersättning.

För vissa, särskilt personer med trauma- eller panikproblem, kan vissa övningar framkalla obehag; vägledning eller försiktig anpassning rekommenderas.