Arbetsmotivation

Arbetsmotivation definieras som de psykologiska processer som initierar, styr och upprätthåller beteende riktat mot arbetsrelaterade mål. Den delas ofta upp i inre och yttre motivation och påverkas av individens behov, uppgifter och arbetsmiljö.

Teorierna som ofta nämns inom arbetsmotivation inkluderar Maslow, Herzberg, Vroom och Deci och Ryan. Inom moderna teorier betonas självbestämmande teori: autonomi, kompetens och samhörighet som centrala drivkrafter. Målstyrning och förväntansteori betonar hur upplevd sannolikhet och värdet av målen påverkar motivationen. Herzbergs tvåfaktorteori skiljer mellan hygienfaktorer och motivationsfaktorer.

Faktorer som påverkar arbetsmotivation inkluderar arbetsdesign (varierade uppgifter, autonomi, feedback), ledarskap, erkännande, rättvisa belöningar, kollegialt stöd och arbetsmiljö. Individuella skillnader och kulturella kontexter spelar också en viktig roll.

Konsekvenser och praktisk hantering: hög motivation är kopplad till bättre prestation, lägre frånvaro och ökat engagemang, samtidigt som man bör beakta välmåendet. Motivation mäts ofta genom medarbetarundersökningar och engagemangsindex. Praktiska åtgärder inkluderar tydliga mål, meningsfullt arbete, autonomi, kompetensutveckling, regelbunden feedback och rättvisa belöningar.