Arbetsgång

Arbetsgång syftar på den ordningsföljd och de handlingar som krävs för att genomföra en uppgift eller en del av en process. Den beskriver vilka steg som ska tas, i vilken ordning, vilka som ansvarar för varje steg och vilka resurser som krävs. Arbetsgång används inom många branscher, exempelvis tillverkning, administration, vård och undervisning, för att öka effektiviteten, upprepbarheten och säkerheten.

En arbetsgång kan dokumenteras i olika former, såsom steg-för-steg-instruktioner, checklista, flödesschema eller som en del av ett Standard Operating Procedure (SOP). Vanliga komponenter är mål och omfattning, startvillkor, en tydlig lista över steg med handlingar, beslutspunkter, ansvariga, indata och utdata, tidsuppskattningar och kvalitetskriterier. Dokumentationen ger stöd för utbildning och kvalitetsarbete samt underlättar revisioner.

Utveckling och underhåll av en arbetsgång brukar innebära processkartläggning, involvering av berörda medarbetare och ibland kunder, samt granskning av processflödet för att identifiera flaskhalsar och onödig variation. Målet är standardisering där så är lämpligt, samtidigt som arbetsgången förblir tillräckligt flexibel för att hantera avvikelser. Förbättringar kan drivas med metodik som Lean, Six Sigma eller BPMN-baserade modeller.

Relationer till andra begrepp: arbetsgång är ofta en del av en övergripande process och kan överlappa med begreppet arbetsflöde (workflow). Arbetsgång fokuserar vanligtvis på en enskild uppgift eller arbetssteg, medan arbetsflöde beskriver hur uppgifter flyttas mellan personer och system. I praktiken används arbetsgångar som grund för utbildning, kvalitetsarbete och digitala arbetssätt i organisationer, myndigheter och skolor.