Angrebsmodeller

Angrebsmodeller är teoretiska redskap som används för att beskriva och analysera hur en angripare kan få obehörig tillgång till ett system eller uppnå andra skadliga mål. Modellerna gör det möjligt att systematiskt undersöka attacker genom att särskilja angriparens mål, förmågor och möjliga vägar till målet samt att kartlägga försvarsåtgärder.

Syftet med angrebsmodeller är att identifiera sårbarheter, prioritera skyddsåtgärder och stödja riskhantering samt utvecklingen av incidentrespons. En typisk modell innehåller ofta en beskrivning av angriparens profil (motive, kompetens, resurser), mål, attackvektorer och ingångspunkter, en sekvens av åtgärder eller steg (till exempel i en kill chain eller i MITRE ATT&CK:s teknikramverk), samt kriterier för framgång och förväntad påverkan. Denna struktur kopplas till befintliga kontroller och detekteringspunkter för att identifiera förbättringsområden.

Vanliga ramverk inkluderar Kill Chain-modellen och MITRE ATT&CK, samt anpassningar inom industriell automation och fysisk säkerhet. Att använda angrebsmodeller involverar ofta workshops med riskägare, kartläggning av systemkomponenter och kartläggning av tekniker och procedurer (TTP:er). Resultatet används sedan i riskbedömning, säkerhetsdesign, utbildning och övningar som red team och tabletop-scenarier.

Begränsningar inkluderar att modeller baseras på antaganden och att hotlandskapet förändras snabbt; de kan inte fånga alla möjliga attacker eller nya tekniker utan uppdatering. Korrekt användning kräver kontinuerlig revision.