Alphamotorneuronerna

Alphamotorneuronerna (α-motorneuroner) är en grupp motorneuroner som innerverar skelettmuskulaturens extrafusala fibrer och därigenom reglerar frivilliga rörelser. De finns i ventralhornet i ryggmärgen och i motorkärnorna i hjärnstammen för kranialnervernas muskler.

Axonerna lämnar ryggmärgen via ventralrötter och bildar motorenheter tillsammans med de muskelfibrer de innerverar. Varje alfa-motorneuron kan styra från ett fåtal upp till hundratals muskelfibrer, och storleken på motorenheten varierar mellan muskler beroende på behov av fin- eller grovmotorik. De utgör kopplingspunkten mellan CNS och musklerna och har stor betydelse för kraft, hastighet och precision i rörelser.

Funktionellt tar alfa-motorneuronerna emot synaptisk input från övre motorneuroner i cortex och från interneuron samt från proprioceptiva signaler från muskelspolar och Golgi senorgan. De frisätter acetylkolin vid den neuromuskulära synapsen, vilket aktiverar nikotiniska receptorer på muskelfiberns motorändplatta och utlöser muskelkontraktion. De arbetar tillsammans med gamma-motorneuroner som reglerar spänningssensitiviteten hos intrafusa fibrer i muskeln och därigenom finjusterar sensorisk feedback. Alfa-motorneuroner deltar också i monosynaptiska stretchreflexer och i volitionell kontroll av kraft.

Kliniskt är alfa-motorneuronerna centrala i degenerativa och infektiösa sjukdomar som ALS, poliomyelit och spinal muskelatrofi, där deras skada leder till muskelsvaghet, atrofi och fascikulationer. Skador på övre motorneuron ger ofta spasticitet och hyperreflexi.