överhandtag

Överhandtag, ofta översatt som overhand grip på engelska, är ett begrepp som beskriver ett grepp där handflatan är vänd nedåt eller bort från kroppen när man håller i ett föremål. Det står i motsats till underhandtag, där handflatan är vänd uppåt. Begreppet används främst inom sport, träning och ergonomi för att beskriva hur handen placeras i relation till ett redskap eller en kroppsrörelse.

Användningsområden och effekt

Inom styrketräning och klättring används överhandtag ofta i drag- och uppåtriktade rörelser, som pull-ups, chins, roddövningar och olika lathållningar. Greppets orientering påverkar vilka muskelgrupper som engageras mest; överhandgreppet tenderar att ge större fokus på latissimus dorsi, bakre axlar och ryggens övre muskulatur, samtidigt som det ofta ger mindre bicepsengagemang än ett underhandgrepp. Greppbredden kan variera beroende på övning och mål.

Teknik och biomekanik

Korrekt teknik vid överhandtag innebär oftast stabilt skulderbladsläge, neutral rygg och kontroll över andningen. Felaktiga eller för tunga belastningar med dålig scapula-stabilisering ökar risken för skulder- eller nackbesvär. Vid klättring och andra griplaser används överhandtag för att optimera kroppens biomekanik och greppstyrka beroende på ruttens eller uppgiftens krav.

Varianter och samband

Överhandtag finns i flera varianter, från smalt till brett grepp, och kan kombineras med olika handpositioner för att förändra belastning och muskelaktivering. Termen används inom flera sammanhang men beskriver alltid en grepporientering där handflatan vänder nedåt eller bort från kroppen.

Se även: Underhandtag, Grepp, Drag och rodd.