återabsorbera

Återabsorbera betyder att absorbera igen eller att återta absorberad substans. Inom biologi och medicin används termen för processer där ämnen som har filtrerats eller passerat en yta åter tas upp av kroppsvätskor eller vävnader, istället för att utsöndras med avföring eller urin. Syftet är ofta att bevara kroppens vätske- och elektrolytbalans samt att återvinna näringsämnen och läkemedel.

I människokroppen är den mest kända formen av återabsorption renal. Njurarnas nefron filtrerar blodet och bildar urinliknande filtrat. Under resan genom tubuli återabsorberas majoriteten av vatten och många lösta ämnen tillbaka till blodet. I proximala tubulen sker stor del av återabsorptionen: vatten, natrium, glukos, aminosyror och bikarbonat återförs till blodet, drivet av Na+/K+-ATAs gradient och andra transportörer. Loopens tunna och tjocka delar, distala tubulus och samlingsrören bidrar också till reglerad återabsorption av vatten, natrium och andra joner, ofta under hormonell kontroll (t.ex. ADH och aldosteron).

Återabsorption gäller också i farmakologi och vätskebalansutvinningar. Läkemedels elimination i njurarna påverkas av hur pass bra ett läkemedel återabsorberas substanser kan återabsorberas passivt i tubuli beroende på lipidsolvabilitet och urinens pH, vilket i sin tur kan påverka läkemedlets halveringstid. Kliniska tillstånd som diabetes mellitus kan leda till överflödig glukosåterabsorption när glukostransportörer mättas, vilket resulterar i glukos i urinen.

Etymologiskt härstammar ordet från åter- och absorbera, återigen relaterat till att ta upp något som tidigare var förlorat.