åldersrepresentation

Åldersrepresentation är ett begrepp inom samhällsvetenskapen som beskriver hur olika åldersgrupper är representerade i en viss kontext – till exempel ett parlament, en styrelse, ett medieprogram eller en offentlig förvaltning – i förhållande till deras andel av befolkningen. Begreppet används för att analysera om ålder utgör en tydlig dimension i beslutsfattande eller kulturell framställning.

Mått på åldersrepresentation bygger ofta på åldersfördelningar som delas in i band som 0–14, 15–24, 25–34, 35–44, 45–64 och 65+. Jämförandet mellan varje bands andel i den undersökta gruppen och i målpopulationen ger ett mått på över- eller underrepresentation. Spårbara trender över tid kan visa effekter av policyåtgärder eller demografiska förändringar.

Användningsområden inkluderar politik, näringsliv och media. I politiken används åldersrepresentation för att bedöma hur väl beslutsfattare speglar befolkningens åldersstruktur. I näringslivet kan det gälla styrelsers eller ledningars åldersfördelning och hur det påverkar beslut och företagskultur. I media används mått för att bedöma hur olika åldersgrupper återges i innehåll.

Orsaker till obalans kan vara rekryteringspraxis, pensions- eller anställningsarrangemang, arbetsmarknadsstrukturer och kulturella normer. Förbättringsåtgärder kan innefatta mål och uppföljning, bredare rekryteringskanaler och stöd till kandidater i olika åldrar, samt bättre data om åldersfördelning.

Utmaningar inkluderar att fastställa lämpliga ålderskategorier och att undvika tokenism samtidigt som kompetens och erfarenhet värnas. Se även åldersmångfald och generationsfrågor.