Överhud

Överhud, eller epidermis, är den yttersta hudimpulsen och ligger ovanpå dermis. Den är av avaskulärt epitelvävnad och får näring och syre genom diffusion från den underliggande bindväven.

Epidermis består av flera lamina som kallas stratum basale, stratum spinosum, stratum granulosum, stratum lucidum (finns bara i tjock hud) och stratum corneum. Keratinocyter bildas i stratum basale och migrerar sedan uppåt, där de genomgår keratinisering tills de blir döda, platta celler i hornlagret. Den mänskliga epidermis turnover är ungefär en månad. Förutom keratinocyter finns melanocyter som producerar pigmentet melanin, Langerhans celler som deltar i hudens immunförsvar och Merkelceller som fungerar som mekanoreceptorer.

Funktionerna hos överhuden är att bilda en skyddande barriär mot mekanisk skada, kemikalier och mikroorganismer, samt att begränsa vattenförlust. Den är också involverad i immunförsvaret och i vitamin D-syntesen när huden utsätts för solljusens UV-strålning. Melaninpigmentet bidrar till hudfärg och skydd mot UV-strålning.

Tjockleken varierar mellan kroppens områden. I tjock hud, som finns på hålrum vid handflator och fotsulor, förekommer ett särskilt tydligt stratum lucidum, medan tunn hud oftast saknar detta lager. Överhuden förnyas kontinuerligt och ersätter material som slitits bort av dagligt slitage. Defekter i epidermis kan leda till olika hudsjukdomar och försämrad barriärfunktion.