Ätbeteende

Ätbeteende avser mönster och processer som styr hur individer väljer, konsumerar och reglerar sitt matintag. Hos människor omfattar det motivationsdrivna valet av mat, kost- och portionsval, måltidsfrekvens och reaktioner på hunger och mättnad samt hur sensoriska, sociala och miljömässiga faktorer samverkar.

Biologiska faktorer inkluderar reglering av homeostas via hormoner som ghrelin och leptin samt andra peptider, energibalans och metabola signaler. Psykologiska faktorer innefattar känslor, stress, belöning och coping-strategier. Sociala och kulturella faktorer omfattar måltidsnormer, tillgång till livsmedel, pris, marknadsföring och sociala sammanhang. Sensoriska faktorer rör smak, doft, textur och känslor kring mat. Miljöfaktorer som arbets- och vardagsrutiner påverkar också ätbeteende.

Utveckling och kultur: tidiga erfarenheter, uppfostran och familjedynamik påverkar reglering av intag och smakpreferenser. Variationer mellan kulturer och över tid speglar skillnader i kostvanor och religiösa eller sociala restriktioner.

Forskning och bedömning: studier använder kostregistreringar, självskattningsformulär, observationer och laboratorieexperiment samt ekologiska momentbaserade metoder (EMA) för att fånga ätbeteende i vardagen.

Kliniska perspektiv: avvikande ätbeteenden kan associera med ätstörningar (såsom anorexia nervosa, bulimia nervosa och binge eating disorder), över- eller undervikt samt obesitas. Behandling fokuserar på näringsriktig kost, kognitiv beteendeterapi, familjeterapi vid barn och ungdomar samt medicinsk behandling när det behövs. I vissa fall ges kirurgiska alternativ som bariatrisk kirurgi vid svår obesitas.