växtvetenskapliga

Växtvetenskapliga är en adjektivform som rör saker relaterade till växtvetenskap, den vetenskapliga studien av växter. Växtvetenskap (även benämnt botanik i bred bemärkelse) omfattar studier av växters struktur, funktion, utveckling, mångfald och evolution, liksom deras ekologiska relationer till miljön. Fältet består av flera hybridsunda delområden som botanik (systematik och morfologi), växtfysiologi (bland annat fotosyntes och metabolism), växtanatomi, genetik och genomik, systematik och taxonomi, växtologi, ekologi, phytopathologi, växtproduktion (grönsaks-, spannmåls- och fröodling), jordbruksvetenskap, horticultur (trädgårds- och landskapsvetenskap), ethnobotanik och bevarandebiologi.

Forskningens metoder spänner över laboratorium, växthus och fält, inklusive mikroskopi, DNA-sekvensering, genredigering, trancriptomik och metabolomik, samt kontrollerade experiment, fältobservationer och fjärranalys. Dataanalys stöds alltmer av bioinformatik, statistik och växtmodeller.

Tillämpningar av växtvetenskapliga kunskaper är breda och inkluderar att förbättra skördar och motstånd mot miljöförändringar, bevara växtmångfalden, studera växt–mikroba-interaktioner och förstå ekosystemtjänster som växter ger. Termen används ofta i svenska akademiska och forskningssammanhang för att beskriva ämnen relaterade till växtvetenskap; själva fältet kallas vanligtvis växtvetenskap eller botanik, medan växtvetenskaplig/växtvetenskapliga beskriver relaterade aspekter. Historiskt har området utvecklats från klassisk botanik via 1800-talets fysiologi till molekylär och omiksinriktad forskning i modern tid.