växtanatomi

Växtanatomi är studiet av växters vävnader, organ och celler samt hur deras struktur kopplas till funktioner som vatten- och näringsupptag, transport och fotosyntes. En vanlig indelning är dermala vävnader, grundvävnad och vaskulära vävnader, tillsammans med meristem som driver tillväxt.

Epidermis är det yttre cellagret och skyddar mot avdunstning och patogener; i blad finns stomata som reglerar gasutbytet och ofta en kutikula som minskar vattenförlust. Vid sekundär tillväxt bildas periderm (bark) som skyddar och bevarar underliggande vävnader.

Grundvävnad består främst av parenkymceller som är aktiva i fotosyntes, lagring och metabolism. Kollenkym ger stöd i växande delar medan sklerenkym består av tåliga celler som ger fasthet och stöd i mogen vävnad.

Vaskulära vävnader består av xylem och floem. Xylem leder vatten och mineraler upp från rötterna och består av ledningsceller som ofta är döda vid funktion. Floem transporterar kolhydrater och organiska ämnen och består av ledningsceller med stödjeceller.

Kambium är ett meristem som ger sekundär tillväxt i stammar och rötter genom att bilda ny xylem inuti och ny floem utanför. Apikala meristem driver längdtillväxt vid växtens spetsar.

Organen rötter, stammar och blad är anpassade till olika funktioner. Rötter absorberar vatten och näring och har cortex, endodermis och Casparys band. Bladen har epidermis, kutikula och mesofyll med palisade- och spongyparenkym; stomata reglerar gasutbyte och vattenförlust.