väderprognosarbete

Väderprognosarbete är den systematiska processen att samla in observationer, använda matematiska modeller och människans tolkning för att uppskatta hur vädret kommer att utvecklas över tid och plats. Syftet är att ge pålitliga och användbara väderprognoser till allmänheten och olika sektorer som trafiksäkerhet, jordbruk och energi.

Grundstenen i väderprognosarbete är observationer från markbaserade stationer, radarsystem, ballonger, flygplansdata och satelliter samt in-situ mätningar. Dessa data matas in i numeriska väderprognosmodeller som försöker lösa fysikens lagar för atmosfären. Ofta används ensembleprognoser där flera modeller och initialt olika startpunkter producera olika scenarier för att få ett mått på osäkerheten. Efter modellutdata genomgår post-processing och lokalisering, där statistiska tekniker och nedskalning till lokala förhållanden används.

Produktion av prognoser sker ofta av utbildade meteorologer eller certifierade forecasters som tolkar modellens resultat, justerar för kända systematiska fel och kommunicerar informationen som olika produkter: nuvarande läge (nowcasting), korttidsprognoser (dagarna upp till två dagar), medeldistansprognoser (flera dagar) och längre tidshorisonter där osäkerheten ökar. Prognoserna kan presenteras som deterministiska utsagor eller probabilistiska sannolikheter.

Väderprognosarbete övervakas och verifieras mot verkliga observationer för att mäta noggrannhet och förbättra modeller och metoder. Resultat används av myndigheter och samhällssektorer som flygindustrin, sjöfart, jordbruk, energi och krisberedskap. Kommunikation kring osäkerhet och risk är en viktig del av arbetet.

Organisationer som SMHI i Sverige eller motsvarande institut ansvarar för produktion och publicering av officiell väderinformation. Utbildning inom meteorologi eller klimatvetenskap samt kontinuerlig utbildning och teknisk utveckling är central för yrkesrollen.