tolkningsmetod

Tolkningsmetod är ett sätt att systematiskt analysera och avläsa mening i texter, data och företeelser för att uppnå förståelse av vad som avses och hur betydelser uppstår. Begreppet används inom många discipliner där tolkning är central, till exempel juridik, litteraturvetenskap, teologi, lingvistik och filosofi. Olika fält kräver olika fokus, men gemensamt är att tolkningen ofta står i spänning mellan textens ord, kontexten och mottagarens perspektiv.

Inom juridiken syftar tolkningsmetoder till att avlägsna lagtextens innebörd i olika sammanhang. Vanliga metoder är grammatikalisk (betonar ordalydelsen), historisk (lagens avsedda betydelse vid tiden för antagandet), teleologisk eller purposiv (lagens avsikt och ändamål), samt systematisk tolkning (i ljuset av rättsordningen och andra rättskällor). Inom litteraturen används tolkning för att förstå tema, motiv, symbolik och eventuella författar- eller läsarintentioner, ofta genom närläsning, kontextuell analys och intertextuell analys. Inom teologi och religionsvetenskap är exegesmetoder vanliga, där textens religiösa och historiska kontexter samt traditionella tolkningar beaktas. Inom lingvistik kan tolkningsmetoder fokusera på semantik, pragmatik och diskursanalys.

Metoderna bygger ofta på hermeneutiska principer som den hermeneutiska cirkeln: förståelsen av delarna förutsätter helheten och vice versa, och tolkningar bör påverkas av kontext, källkritik och transparenta antaganden. Objektiviteten i tolkningar diskuteras ofta, och ofta används flera metodatiska perspektiv för att uppnå intersubjektiv granskning.