tidvattenrörelserna

Tidvattenrörelserna, även kallade tidvatten eller ebb och flod, är den periodiska upp- och nedgången i havsnivån som orsakas av månens och solens gravitationella dragkraft på jordens vatten. Fenomenet är ett naturligt resultat av interaktionen mellan jordens rotation, månens och solens positioner samt jordens egen form.

Tidvattenrörelserna sker huvudsakligen på grund av månens gravitation, som drar till sig vattenmassorna på den sida av jorden som är närmast månen. På den motsatta sidan uppstår en motsvarande uppsvällning på grund av jordens centripetalkraft. Solen påverkar också tidvattnet, men i mindre utsträckning, eftersom dess avstånd till jorden är betydligt större än månens. När solen, månen och jorden är i linje (under fullmåne och nymåne) förstärks tidvatteneffekten, vilket leder till högre högvatten och lägre lågvatten, så kallade springfloder. Vid halvmanen, när solen och månen bildar en räta vinkel med jorden, blir tidvattnet mindre uttalat, vilket kallas dödvatten.

Tidvattenrörelsernas amplitud varierar beroende på plats och tid på året. I smala havsvikar, som Östersjön, är tidvattnet mycket svagt på grund av dess begränsade djup och storlek. I öppna oceaner, som Atlanten eller Stilla havet, kan skillnaderna mellan hög- och lågvatten vara betydligt större. I vissa regioner, som i Bay of Fundy i Kanada, kan tidvattenhöjden överstiga 16 meter.

Tidvatten har betydelse för många aspekter av det marina livet och människors verksamheter. Det påverkar strömmar, sedimenttransport och ekosystemets dynamik. För sjöfart är tidvatten viktigt för att bestämma när och hur fartyg kan anlöpa hamnar och passera grund. Historiskt har tidvatten använts för att mäta tid och kalibrera klockor, och i vissa kulturer har det haft kulturell och religiös betydelse.