svampmyceliet

Svampmyceliet är den vegetativa delen av en svamp och består av ett sammanhängande nätverk av hyfer, tunna trådformiga cellsträngar som växer genom och mellan organiska material. Myceliet bildar ett aktivt tillväxt- och näringsupptagningssystem som kan sprida sig över stora volymer av jord eller trä. Hyferna är oftast septate (avdelade av tunna cellväggar) och cellväggarna består huvudsakligen av kitin. Tillväxten sker främst vid hyfens spets där enzymer utsöndras för att bryta ner substratet och möjliggöra näringsupptag.

Myceliet spelar en nyckelroll i näringsförsörjning och kolcykeln i ekosystemet. Genom utsöndrade enzymer bryter det ned dött material såsom löv och trä och frigör näringsämnen som blir tillgängliga för svampen själv och andra organismer. Många svampar bildar dessutom mykorrhizalrelationer med växter, där myceliet ökar växternas upptag av vatten och mineraler i utbyte mot kolhydrater som växten producerar. Myceliet kan även bilda rhizomorfer—tunna, sammanlänkande hyfer som transporterar näringsämnen över längre avstånd i marken.

Fruktkropparna, de strukturer som ofta ses som svampar, bildas när miljön är rätt—fukt, temperatur och näringstillgång. Sporer som avges därifrån sprids och kan starta nya mycelier. Myceliet finns i jord, lövströ, på dött trä och bland organiskt material och kan bilda mycket stora nätverk under marken. Dessa nätverk bidrar till nedbrytning, jordstruktur och näringsutbyte i skogsekosystem och har betydelse för skogsbruk, jordbruk och bioteknik, där svampar odlas eller används i bioremediering och andra tillämpningar.