spårbredd

Spårbredd, eller spårvid, är avståndet mellan de inre kanterna på de två rälerna i ett järnvägsspår. Det är en av de mest grundläggande parametrarna i järnvägstekniken och påverkar vilka fordon som kan trafikera banan, hur spåret designas och hur underhållet utförs. Spårbredden definieras vanligtvis som avståndet mellan rälernas innerkanter och bestäms ofta på nationell eller regional nivå.

Vanliga spårvidder delas ofta in i standard-, bred- och smalspår. Standardspårvidd är 1435 mm (4 fot 8,5 tum) och är den mest utbredda i Europa, Nordamerika och många andra delar av världen. Bredspår används i bland annat Ryssland och många tidigare sovjetstater, ofta runt 1520–1524 mm. Indiens järnvägar använder bredspår på cirka 1676 mm. Smalspår syftar på spårvidder mindre än standarden, till exempel meterspår med 1000 mm eller Cape-spårvidden 1067 mm, som är vanlig i Japan, Sydafrika och flera afrikanska länder. Mindre smalspår finns också i industriella eller specialanläggningar (till exempel 600–762 mm).

Spårvidden påverkar fordonsdesignen och driftsegenskaperna. Den styr bland annat hjul- och boggiekonstruktioner, kontakttryck mot rälerna, svängradier och hastighetsbegränsningar. Större spårvidd ger generellt bättre stabilitet och högre potential för större tågvikt, medan mindre spårvidd ofta tillåter lägre bygg- och underhållskostnader samt bättre anpassning till terräng eller ekonomiska förutsättningar.

Interoperabilitet mellan olika spårvidder uppnås genom olika lösningar, såsom dubbelspår (flera räler i samma spår), eller tekniska system för att byta boggier eller växla mellan olika spårvidder. Många länder har också genomfört spårviddsomläggningar för att förenkla gränsöverskridande trafik. Se även: järnväg, spårvidd, standardspårvidd, bredspår, smalspår.