tågvikt

Tågvikt är den totala vikten av ett tåg vid ett givet tillfälle, inklusive lokomotiver och alla vagnar samt innehållet ombord såsom passagerare, gods, bränsle och ibland vatten. Vikten varierar mellan olika tågtyper, till exempel passagerartåg och godståg, och kan beskrivas både som bruttovikt (tågvikt) och som tomvikt (tare) när tåget är tomt. Tågvikt används i olika sammanhang, bland annat vid planering av trafik, kapacitet och infrastruktur, där den påverkar spårens bärighet, energiförbrukning, bromssträcka och buller.

Viktfördelningen inom tåget är också central. Varje fordon och varje axel belastas av en viss vikt, och hur denna vikt är fördelad mellan lok, vagnar och last påverkar spårets slitage och tågets broms- och accelerationsegenskaper. Bogier och axlar utsätts för olika belastningar beroende på körsätt, hastighet och kurvdrift. Därför följs ofta regler om axel-laster och totalvikt för att skydda infrastrukturen och upprätthålla säkerheten.

Mätning och reglering av tågvikt sker genom olika metoder. Statisk vägning vid bangårdar eller track scales kan användas för att bedöma tågets vikt vid stopp, medan mätning i rörelse (weigh-in-motion) används för kontinuerlig övervakning. Regler och standarder varierar mellan länder och spårsystem, men gemensamt är att det finns övre gränser för axellast och totalvikt för att säkerställa spårens hållbarhet och trafiksäkerhet. Planering av rutter tar hänsyn till tågvikt för att avgöra vilka vägar som kan användas och hur tåg ska trafikeras.