skyddsrättigheter

Skyddsrättigheter är ett begrepp inom svensk rätt som refererar till rättigheter vars primära syfte är att skydda individer eller grupper mot intrång, missbruk eller skada. Begreppet betonar skyddsintressen som kan kräva särskilda rättsmedel eller begränsningar av andras beteende. Skyddsrättigheter fungerar både som negativa friheter som förbjuder viss statlig eller privat handling, och som positiva rättigheter som garanterar skydd, stöd och tillgång till rättsmedel när skyddet brister.

Begreppet omfattar flera rättsområden, bland annat integritet och personuppgiftsskydd, arbetsmiljö och säkerhet vid arbete, hälsa och konsumentskydd, samt icke-diskriminering och rätt till likabehandling. Inom data- och informationssäkerhet används termen ofta för att beskriva de rättigheter som en registrerad har över sina egna uppgifter, såsom tillgång, rättelse och radering enligt gällande lagstiftning.

Skyddsrättigheter grundas i konstitutionella bestämmelser, Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, internationella överenskommelser samt nationell lagstiftning. Myndigheter och domstolar har ansvar för att tolka och tillämpa skyddsrättigheter, medan tillsynsmyndigheter kan utfärda föreskrifter och vidta åtgärder vid överträdelser. Genom rättsmedel som domstolsförfarande, skadestånd och förelägganden säkerställs att skyddet upprätthålls.

Utvecklingen inom teknik, data och offentlig förvaltning har utökat vad som räknas som skyddsrättigheter och hur de balanseras mot allmänna intressen. Kritiska frågor är hur skyddsrättigheter respekteras i gränsöverskridande och hur nya risker, som övervakningsteknik och artificiell intelligens, hanteras.