självkännedom

Självkännedom är kunskap om sig själv, särskilt medvetenhet om sina känslor, tankar, drivkrafter, värderingar samt styrkor och svagheter. Begreppet används inom psykologi, filosofi och personlig utveckling och anses ofta vara en grundläggande förutsättning för självreglering, bättre beslutsfattande och äkta relationer.

Utveckling av självkännedom sker ofta genom introspektion och reflektion, men kan också stärkas av feedback från andra, dagboksskrivande, psykoterapi, coaching och mindfulnessövningar. Det är vanligt att kombinera olika metoder för att få en bredare bild av hur man upplevs av sig själv och av omgivningen.

Historiskt och teoretiskt har frågan om självkännedom kopplats till filosofiska problem om hur vi känner våra egna mentala tillstånd och i vilken utsträckning vår kunskap är självupplevd. Inom psykologin har humanistiska traditioner, exemplifierade av Carl Rogers och begreppet kongruens, betonat vikten av en sammanhängande självbild. Modern forskning undersöker även mekanismer för meta-kännedom och hur hjärnan bearbetar inre upplevelser.

Praktiskt används självkännedom inom utbildning, ledarskap och mental hälsa som en del av emotionell intelligens och konfliktlösning. Ökad självkännedom kan bidra till bättre stresshantering, beslutsförmåga och relationskvalitet.

Kritik och begränsningar inkluderar att introspektion kan vara opålitlig och bias kan uppstå när man tolkar sina inre upplevelser. Vissa kulturer betonar yttre handling och socialt sammanhang mer än inre liv. Därför används ofta extern feedback och kritiskt tänkande i kombination med självreflektion.