riskmiljö

Riskmiljö, eller risk environment, avser de sammanhang och förhållanden som påverkar vilka risker som finns i en verksamhet och hur de hanteras. Den innefattar fysiska miljöer, organisatoriska strukturer, sociala och psykologiska arbetsvillkor samt externa omständigheter som regelverk och marknadsförutsättningar. Dessa delar samverkar och kan förstärka eller dämpa riskerna beroende på hur de utformas och upplevs av dem som arbetar där.

Fysiska aspekter kan vara arbetsplatsens utformning, maskinrisker, kemikalier och miljöförhållanden. Organisationsfaktorer inkluderar ledarskap, policyer, resurser och processer för rapportering av risker. Sociala och psykologiska faktorer omfattar arbetsbelastning, kommunikation, utbildning och säkerhetsklimat. Externa faktorer kan vara lagstiftning, leverantörskedjor och ekonomiska förutsättningar.

Riskmiljö är central i riskhantering eftersom den påverkar hur risker identifieras, bedöms och åtgärdas. Förändringar i riskmiljön, som införande av ny teknik eller nya föreskrifter, kan ändra risknivån i hela systemet. Ramverk som ISO 31000 betonar vikten av att förstå kontexten innan risker behandlas.

Bedömning av riskmiljö kan innefatta kartläggning av arbetsplatsens risker, säkerhetsskydd och hälsa, samt analyser av ledningskultur och uppföljning av incidenter. Metoder som riskkartering och säkerhetsklimatundersökningar används ofta tillsammans för att ge en bild av riskmiljön och hur den kan förbättras.

Riskmiljö varierar mellan branscher och organisationer och är ofta dynamisk. En välskött riskmiljö bidrar till ökad säkerhet, bättre arbetsmiljö och en mer motståndskraftig verksamhet.