organspåverkan

Organspåverkan är ett medicinskt begrepp som beskriver att ett eller flera organ försämras i funktion till följd av en underliggande sjukdomsprocess, toxiska ämnen, syresättningsproblem eller systemisk inflammation. Orsakerna kan vara akuta eller kroniska och påverkar ofta flera organsystem samtidigt.

Vanliga orsaker inkluderar sepsis och svår infektion med systemisk inflammation, syrebrist eller hypoperfusion, grav hypoxi, betydande blodförluster, toxiner från läkemedel eller alkohol samt autoimmuna eller metabola sjukdomar. Organpåverkan kan uppträda snabbt vid akut sjukdom eller utvecklas över tid vid kroniska tillstånd.

Exempel på organ som ofta påverkas är hjärta (kardiell dysfunktion, arytmier), lungor (andningssvikt eller ARDS), njurar (akut njurskada), lever (leverfunktionsstörningar eller leversvikt) och hjärna (förändrad medvetandenivå, konfusion). Vid allvarlig organpåverkan kan man få multiorgansvikt, ofta kallad MODS, som kräver intensivvård och stöd till flera organsystem.

Diagnostik baseras på kliniska tecken samt laboratorieprover och bilddiagnostik som utvärderar varje organs funktion. Vanliga undersökningar inkluderar leverenzym, bilirubin, kreatinin, eGFR, hjärt- och lungfunktion samt övervakning av vitalparametrar. Behandling är oftast riktad mot orsaken och innefattar stödjande åtgärder som syrgas eller ventilation, vätskebalans, vasopressorstöd vid hypotensi, dialys vid njurpåverkan och behandling av den underliggande sjukdomen.

Förebyggande och tidig upptäckt är centralt eftersom tidig intervention kan förhindra eller minska allvarlig organsvikt. Prognos varierar beroende på orsaken, omfattningen av organpåverkan och hur snabbt behandling sätts in.