nätverkstillgång

Nätverkstillgång innebär möjligheten att få anslutning till ett datanätverk och därigenom åtkomst till nätverksresurser såsom filer, tjänster och applikationer. Tillgången bekräftas för både användare och enheter och regleras vanligtvis genom autentisering och auktorisation. Denna tillgång gäller för kabelansluten och trådlös kommunikation samt fjärråtkomst till nätverkets resurser.

Teknik och mekanismer: Modern nätverkstillgång baseras ofta på autentisering enligt standarder som IEEE 802.1X, vilket ger portbaserad åtkomstkontroll via en AAA-tjänst som ofta är RADIUS eller TACACS+. Enheter eller användare presenterar bevis som användarnamn/lösenord, certifikat eller säkrade tokens. Posture-checks kan krävas via ett nätverksåtkomstkontrollsystem (NAC) för att verifiera att enheten uppfyller säkerhetskrav innan full åtkomst beviljas.

Policy och styrning: Tillgångstillgång hanteras genom tydligt definierade policies, rollbaserad åtkomstkontroll (RBAC) och principen om minsta privilegium. Provisionering och avregistrering av användare och enheter sker ofta centralt. Gäst- och temporär åtkomst används för tillfälliga användare, vanligtvis med tidsbegränsade credential eller hubbaserad inloggning.

Typer av anslutningar: Nätverkstillgång kan ske via lokala nätverk (LAN) och WLAN, fjärråtkomst via VPN, eller samtidigt tillgång till molnresurser. Säkerhetstjänster som MFA, stark autentisering och kryptering (TLS/IPsec) används för att skydda kommunikation och autentiseringsprocesser.

Risker och god praxis: Vanliga hot inkluderar obehörig åtkomst och hantering av lösenord samt enhetstillit. God praxis innefattar nätverkssegmentering, regelbundna uppdateringar, övervakning och loggning, stark identitet och kontinuerlig utvärdering av åtkomstkontroller.