nätverkstekniken

Nätverkstekniken är det praktiska och teoretiska området som handlar om planering, konstruktion, implementering och förvaltning av datanätsinfrastruktur. Den omfattar bland annat lokala nätverk (LAN), bredbandsnät (WAN), trådlösa nätverk (WLAN) samt infrastruktur för datacenter och molntjänster. Syftet är att möjliggöra pålitlig kommunikation mellan olika enheter, system och användare över olika fysiska och logiska länkar.

Den tekniska basen består av hårdvara som routrar, switchar, brandväggar och accesspunkter, samt kabel- och fiberinfrastruktur. Vanliga protokoll och standarder inkluderar TCP/IP och Ethernet som grundläggande kommunikationsmetoder, samt trådlösa standarder som IEEE 802.11. Nätverksdesign används ofta tillsammans med en referensmodell som OSI eller TCP/IP-modell för att dela upp funktioner i lager.

Design och förvaltning innebär att ta fram topologi, adressplanering, kapacitets- och redundanskrav samt kontinuerlig övervakning. Säkerheten är central och omfattar segmentering, autentisering, kryptering och skydd mot obehörig åtkomst. Felsökning och drift sker med verktyg för nätverksövervakning, diagnostik och felsökning såsom ping, traceroute, SNMP-baserade system och logghantering.

Trender inom nätverkstekniken inkluderar mjukvarudefinierade nätverk (SDN) och nätverksfunktioner i mjukvara (NFV), nätverksvirtualisering, fiberoptik, 5G/6G-förbindelser och edge computing. Energi-, ekonomi- och säkerhetsaspekter påverkar designen och hur nätverk byggs och förvaltas i olika miljöer, från små kontor till stora datacenter och molninfrastruktur.

Yrkesrollen nätverkstekniker eller nätverkingenjör finns inom IT-avdelningar, telekomföretag och datacenter. Vanliga utbildningar är tekniska gymnasie- eller högskoleutbildningar med inriktning mot nätverk, samt certifieringar som ofta används i branschen.