målarkitekturens

Målarkitekturens syfte är att beskriva det framtida arkitekturläget som stödjer affärens mål. Den definierar hur data, applikationer, teknik och processer ska samverka när organisationen går från dagens tillstånd till ett önskat framtida läge. Genom en gemensam målarkitektur skapas en referensram för beslut, investeringar och förändringsarbete.

Den består vanligtvis av fyra domäner: affärsarkitektur (mål, processer, organisationsstruktur), informationsarkitektur (dataflöden, modeller, kvalitet), applikationsarkitektur (tjänster, gränssnitt, beroenden) och teknikinfrastruktur (plattformar, moln, säkerhet). I vissa fall inkluderar man även säkerhet, efterlevnad och arkitekturprinciper. Målarkitekturen beskriver hur system och tjänster kommunicerar, hur data styrs och skyddas samt vilka krav som ställs på teknikens skalbarhet och tillförlitlighet.

Processen för att utveckla målarkitekturen brukar innebära kartläggning av nuläget (as-is), definiering av det önskade tillståndet (to-be), gap- och beroendeanalys samt framtagande av en övergångsplan med faser och milstolpar. Principer, riktlinjer och styrning från en arkitekturstyrgrupp hjälper till i beslut och prioriteringar. Modelleringsnotationer som ArchiMate och ramverk som TOGAF används ofta som stöd.

Användningen av målarkitekturen ger bättre översikt och samordning mellan affärs- och IT-projekt, ökad genomförbarhet av strategi och tydligare väg för investeringar och migrering. Utmaningar inkluderar hantering av komplexitet, beroenden och kostnader, samt förändringsmotstånd och behov av kontinuerlig uppdatering när affärsbehov och teknik förändras.