mjukvaruväxel

Mjukvaruväxel, eller softswitch, är en programvarubaserad telekommunikationsväxel som hanterar signalkontroll och samtalsrouting i ett IP-baserat nätverk. Genom att köra på standardservrar i stället för specialhårdvara möjliggör den kostnadseffektiv skalning och flexibel tjänsteutveckling.

En mjukvaruväxel används vanligtvis tillsammans med en eller flera mediegateways som omvandlar mellan IP-telefoni och traditionell telefoni (PSTN). Växeln fungerar som samtalscentral och signalkontroll, och avgör hur samtal leds mellan slutpunkter som SIP-telefoner, mjukvaruröster, mobilappar och PSTN-linjer. Signalingprotokoll som SIP, MGCP och Megaco/H.248 används för att etablera, kontrollera och avsluta samtal; medietrafik transporteras vanligtvis över RTP.

Arkitekturmässigt består en typisk mjukvaruväxel av en call control-komponent (softswitch) samt en eller flera mediegateways och ofta applikationsservrar för tjänster som IVR och fakturering. I moderna nätverk hanteras anropssignaler och routing i mjukvaran, medan medietrafik passerar genom gateway-noder eller direkta IP-anslutningar.

Historia och användning: Konceptet växte fram i början av 2000-talet i takt med övergången till IP-telefoni. Idag används mjukvaruväxlar av operatörer, hosted-tjänsteleverantörer och företag för VoIP-tjänster, SIP-trunking och annan IP‑kommunikation. Fördelarna inkluderar lägre kapitalkostnader, bättre skalbarhet, snabbare tjänsteutveckling och flexibilitet.

Notera att begreppet mjukvaruväxel ofta används i samband med ord som softswitch, IP-PBX och open-source-plattformar som Asterisk eller FreeSWITCH. Dessa programvarulösningar kan fungera som växel eller komplettera kommersiella produkter. Utmaningar inkluderar komplexitet, interoperabilitet mellan olika protokoll och krav på säkerhet, redundans och driftssäkerhet.