migreringsprocess

Migreringsprocess är termen för de faser genom vilka något rör sig från en plats till en annan eller ändrar tillstånd. Begreppet används inom flera områden, bland annat biologi, samhällsvetenskap och informationsteknik, och syftar till vad som flyttas, varför det flyttar och vilka konsekvenser flytten får.

Inom biologi avser migrering oftast regelbundna, långdistansförflyttningar mellan livsmiljöer, till exempel mellan födosök och häckningsområden. Drivkrafterna är årstidsväxlingar, tillgång till föda och miljöförhållanden. Navigation sker via olika signaler som stjärnor, jordens magnetfält, landskap och luktminnen. Migreringen innebär energikostnader och risker men ger fördelar som bättre tillgång till föda och reproduktion, samt genetiskt utbyte mellan populationer.

Inom cellbiologi beskriver migrering hur celler rör sig i vävnader, vilket är viktigt för embryonal utveckling, sårläkning och immunförsvar. Celler leds av cytoskelettets omorganisation och signalvägar som Rho GTPaser; kemotaxis, haptotaxis och durotaxis styr deras riktning. Felreglering vid migration kan bidra till sjukdomar som kronisk inflammation eller cancer där celler sprider sig (metastasering).

Inom samhällsvetenskap används migreringsprocessen för att beskriva människors rörlighet mellan regioner eller länder. Faktorer som push- och pull-effekter, ekonomiska möjligheter, arbete, konflikter och klimatförändringar påverkar beslut, resan och integration. Processen omfattar ofta planering, avresa, resa, ankomst och anpassning i nya samhällen samt rättsliga och sociala ramar.