marknadsekonomi

En marknadsekonomi är ett ekonomiskt system där produktion och distribution av varor och tjänster huvudsakligen styrs av fria marknader. Prisbildningen bestäms av utbud och efterfrågan, och rättigheter till privat ägande är centrala. Konkurrens anses driva effektivitet och innovation.

I en marknadsekonomi fattar företag och hushåll beslut om vad som ska produceras, hur mycket och till vilket pris. Konsumenterna utövar inflytande genom sina val. Priser fungerar som signaler och incitament; arbetskraft, kapital och naturresurser tilldelas till de mest lönsamma användningarna.

Viktiga institutioner inkluderar fast egendom, kontraktsrätt, finansiella marknader och konkurrenspolitik. Marknader kan misslyckas; offentlig sektor eller regleringar behövs för att tillhandahålla offentliga varor, hantera externaliteter och skydda konsumenter.

Regeringens roll varierar men är ofta att upprätthålla rättvisa spelregler, stabilisera ekonomin genom finanspolitik och penningpolitik, tillhandahålla infrastruktur och stödja forskning och utbildning. Vissa sektorer kan varit statligt ägda eller reglerade.

Fördelar som ofta lyfts fram är hög effektivitet, konkurrens och valfrihet. Kritik av marknadsekonomin fokuserar på ojämlikhet, risk för marknadsfel såsom monopolisering, informationsojämlikhet och cyklisk arbetslöshet.

I praktiken är de flesta ekonomier blandningar av marknads- och planekonomi, ofta kallade blandekonomier, där privata företag dominerar men staten intervenerar vid behov. Exempel på marknadsekonomier finns i många västländer och i delar av världen.