lösfyllnad

Lösfyllnad är ett begrepp inom bygg- och geoteknik som betecknar löst packat fyllnadsmaterial som används för att fylla utrymmen, hålrum eller mellanrum runt konstruktioner. Det kan fungera som dräneringslager, volymjustering eller stödjande fyllning där hög bärförmåga inte krävs eller där viss upplagrad sättning är acceptabel. Lösfyllnaden är ofta inte lika stark som kompakterad fyllnad och kan vara föremål för dränering och viss rörelse under belastning.

Materialvalet för lösfyllnad varierar och omfattar vanligtvis granulära fyllnader som sand och grus, krossat stenmaterial samt lättviktiga fyllnader som expanderad lera eller andra lätta, dränerande material. Föreningar eller återvunnet fyllnadsmaterial förekommer också. Viktigt är att materialet är fritt från organiska ämnen och främmande partiklar; vid dränerande syften används ofta geotextilier eller separerande skikt för att förhindra blandningar med underliggande material.

Egenskaperna hos lösfyllnad inkluderar densitet, gradation, partikelstorlek, permeabilitet och sättningsbeteende. Lösgående fyllnader ger god dränering och volymjustering men kan sätta sig över tid under belastning. Materialet kan påverkas av vatten, temperatur och frostsprängning, vilket ofta kräver att lager läggs i skikt och kombineras med dränering samt skyddslager för att kontrollera sättning och erosion.

Användningsområden för lösfyllnad inkluderar backfyllning bakom stödkonstruktioner, schakt och rörgravar där dränering och volymkontroll är viktigt, samt under byggnadsplattor eller i dränerings-/isolationslager där man vill minska belastning på underlaget. Konstruktion och placering följs vanligtvis av geotekniska krav och standarder, med hänsyn till miljö och möjliga upprepa sättningar.

Förvaltning och design av lösfyllnad innefattar att välja lämpligt material, följa krav på frihet från organiska ämnen, bestämma rätt skikttjocklek och kontrollera dränering samt sättningar genom geotekniska beräkningar och övervakning.