livssituationsbaserade

Livssituationsbaserade describes approaches, metoder eller material som utgår från människors faktiska livssituationer. Grundidén är att göra innehållet relevant och användbart genom att anknyta till vardagliga rutiner, behov och kontext, istället för att utgå från teoretiska generaliseringar utan koppling till verkligheten.

Användningsområden och exempel finns inom flera fält. Inom utbildning används livssituationsbaserade metoder genom att låta elever arbeta med fall- eller scenarier som speglar deras samhälle, arbetsmarknad eller vardag. Inom vård och omsorg anpassas planering och kommunikation efter patientens dagliga rutin, boendesituation och sociala nätverk. Inom socialt arbete och rehabilitering utformas insatser utifrån klientens livssituation, inklusive ekonomi, bostad, relationer och arbetsliv. Metoden används också inom design och tjänstutveckling för att skapa lösningar som passar verkliga användares livsvillkor.

Principer som ofta följs är användarcentrering, kontextualisering och co-kreation med berörda parter, samt etiska överväganden kring integritet och samtycke. Flexibilitet och anpassning till olika livssituationer betonas ofta, samtidigt som bedömning och utvärdering utmanas av variationer mellan individer.

Fordelerna inkluderar ökad relevans, bättre transfer av kunskap till vardagen och stärkt motivation. Utmaningar kan vara resurskrav, komplexitet i varierande livssituationer och risk för överfokusering på enskilda fall. Se ofta i relation till begrepp som fallbaserat lärande, kontextbaserat lärande och lifeworld-perspektivet.