likström

Likström, eller DC (direct current), är elektrisk ström som flyter i en enda riktning. Den har i idealfallet konstant polaritet och storlek över tid, till skillnad från växelström (AC) där riktning och storlek varierar periodiskt. Strömmen mäts i ampere och definieras som mängden laddning som passerar per tidsenhet. I en enkel resistiv krets följer likströmsflödet Ohms lag: I = V/R.

Källor och produktion: Likström uppstår naturligt i batterier, ackumulatorer och andra elektriska källor. Solpaneler producerar också likström direkt. För att ansluta likström till växelströmsnät används likriktare eller omformare, och vid större kraftanläggningar används HVDC-teknik för långdistansöverföring av likström.

Användningar: DC används i nästan all modern elektronik och i batteridrivna system. Det råder även i vissa motorer, särskilt små servomotorer och elektriska fordon, där styrning via elektronik är vanligt. I kraftsystem används likström vid särskilda tillämpningar som högspänningsöverföring över långa avstånd eller isoleringstekniska anledningar, exempelvis HVDC-länkar.

Fördelar och begränsningar: Fördelen med likström är ofta en stabil spänning i elektroniska kretsar och enkel hantering av elektroniska styrsignaler. Nackdelar inkluderar att omvandling och kontroll av likström för att kopplas till befintliga växelströmsnät kan vara kostsamt, och att traditionell kraftöverföring över långa avstånd ofta har varit enklare och billigare med AC eftersom spänningsnivåer enkelt kan transformeras utan effektförluster i omvandlingar.

Säkerhet: Likström kan orsaka allvarliga skador och kräver noggranna skyddsåtgärder, särskilt vid höga strömmar och spänningar.