lösliga

Lösliga är ett begrepp inom kemi som beskriver ämnen som kan lösas upp i ett lösningsmedel för att bilda en lösning. Lösligheten påverkas av interaktionerna mellan ämnenas molekyler eller joner och av egenskaper hos lösningsmedlet. Generellt följer principen lika löser lika: polära och joniska föreningar löser sig vanligtvis väl i polära lösningsmedel som vatten, medan opolära ämnen löser sig bättre i icke-polära lösningar.

Löslighet mäts ofta som hur mycket av ett ämne som kan lösas upp i ett visst lösningsmedel vid en given temperatur. Det kan anges som gram per 100 gram vatten, molaritet eller som löslighetsprodukt Ks vid mättad lösning. För salter används ibland Ks eftersom vissa ämnen är sparsamt lösta (olösliga) i vatten. Tillståndet där lösningen inte längre kan lösa mer ämne kallas mättad; om mer ämne tillförs bildas en överskott eller ett sediment. Om lösningen innehåller mindre än max mängd löst ämne är den omättad.

Temperatur, tryck och lösningsmedlets natur påverkar lösligheten. För fasta ämnen i vatten ökar ofta lösligheten med temperatur, medan gasers löslighet vanligtvis minskar när temperaturen stiger men ökar med högre tryck (Henrys lag). Olika lösningar kräver noggrann val av lösningsmedel för önskat resultat, exempelvis i läkemedelsformuleringar, miljökemi, jordbruk och industriella processer.

Exempel på lösliga ämnen i vatten är natriumklorid och glukos, medan silverklorid eller bariumsulfat är sparsamt lösta. Löslighet är en central parameter inom forskning och tillämpningar som reglera transport, biokemi och rening av kemikalier.