lösningsmedlet

Lösningsmedlet är ett ämne som används för att upplösa ett eller flera andra ämnen, så att en homogen lösning bildas. Vanligtvis är det en vätska vid rumstemperatur och valet av lösningsmedel påverkar vilka ämnen som kan lösas och hur snabbt det sker. I kemi delas lösningsmedel ofta in i polära och opolära med stöd av deras förmåga att stabilisera olika lösta ämnen.

Polära lösningsmedel som vatten, etanol, metanol och aceton kan lösa många joniska och polära föreningar, medan opolära lösningsmedel som hexan, heptan, toluen och xylen är bättre för icke-polära ämnen. Prototiska lösningsmedel har ett aktivt väte som kan avges (till exempel vatten och etanol), medan aprotiska lösningsmedel saknar detta och används ofta inom organisk syntes (t.ex. aceton, DMSO, DMF).

Användningar av lösningsmedel är mångsidiga. De används i laboratorier för syntes och extraktion, inom färg- och lackindustri samt i rengöringsmedel, kosmetika och farmaceutisk produktion.

Säkerhet och miljö: Många lösningsmedel är brandfarliga och kan vara giftiga eller irriterande vid inandning eller hudkontakt. De kräver god ventilation, korrekt förvaring och försiktighet vid uppvärmning. Avfall från lösningsmedel klassificeras som farligt avfall och ska hanteras enligt gällande regler. Regler som CLP, REACH och ADR styr märkning, förvaring och transport.