källkod

Källkod, eller source code, är människoläsbar instruktionstext som beskriver hur ett program ska fungera. Den skrivs i ett eller flera programmeringsspråk, till exempel Python, Java eller C++, och består av filer som innehåller variabler, funktioner och logik. Källkoden utgör ofta utgångsmaterialet vid utveckling och underhåll av mjukvara.

Under bygg- eller körprocessen översätts källkoden till maskinkod eller körs av en tolk eller virtuell maskin. Kompilatorer omvandlar källkoden till maskinkod som kan köras direkt av datorn, medan tolkar kör koden rad för rad. Vissa språk används i mellansteg, som bytekod, som körs av en virtuell maskin, till exempel Java eller .NET.

Källkoden möjliggör granskning, modifiering och vidareutveckling av programmet. Den hanteras vanligtvis i ett versionskontrollsystem, såsom Git, där historik, grenar och sammanslagningar registreras. Lagar och licenser reglerar hur källkoden får användas och spridas; öppen källkodslicenser kräver ofta att ändringar görs tillgängliga och att källkoden publiceras.

Kvalitet och underhåll av källkoden uppnås genom praktiker som kodgranskning, enhetstester, dokumentation och konsekvent kodstil. God struktur, modularisering och automatiserade bygg- och testprocesser förenklar vidareutveckling och felrättning. Säkerhetsaspekter i källkoden är viktiga, eftersom sårbarheter kan påverka hela programmet om de inte åtgärdas innan distribution.