källkodslicenser

Källkodslicenser är juridiska instrument som reglerar hur programvarans källkod får användas, ändras och distribueras. En källkodslicens anger vilka rättigheter som tilldelas användare och utvecklare samt vilka skyldigheter som följer med användningen. Licensen kan gälla både källkod och ibland även binärer, och den klargör hur källkoden får delas vidare.

Huvudkategorierna är permessiva licenser och copyleft-licenser. Permissiva licenser som MIT, BSD och Apache 2.0 tillåter fri användning, modifiering och distribution, även i proprietär mjukvara, så länge upphovsrättsmeddelanden och villkor beaktas. Copyleft-licenser som GPL-familjen och AGPL kräver att derivat och distribution sker under samma eller kompatibla licensvillkor, vilket i praktiken gör att källkoden fortsatt förblir öppen i vidare användning.

Vanliga krav i källkodslicenser inkluderar att licenstexten bifogas, upphovsrättsmeddelanden behålls, och att ändringar tydligt indikeras. Vissa licenser innehåller även klausuler om patentanvändning eller särskilda villkor för hur källkod och förbättringar görs tillgängliga.

Valet av licens påverkar hur koden får användas i projekt, särskilt vid integration i kommersiella produkter eller med andra beroenden. Licensval bör övervägas utifrån mål för öppenhet, hur bidrag hanteras och hur licenskrockar mellan beroenden hanteras.

Att följa licensen är centralt för rättssäkerhet och projektets långsiktiga hållbarhet. Öppna källkodslicenser används av gemenskaper och organisationer för att reglera bidrag, distribution och ansvar.