kunskapsläget

Kunskapsläget, eller statusen för kunskap inom ett område, avser den aktuella sammanfattningen av vad som är känt, vad som är osäkert och vilka kunskapsluckor som finns. Det är en beskrivande bedömning som ofta underbygger forskning, utvärderingar och policyarbete genom att samla befintlig evidens och ange dess kvalitet och tillförlitlighet.

Användning av kunskapsläget sker vanligtvis i offentliga sammanhang för att informera beslut, riskbedömningar och prioritering av insatser och forskning. Det följer ofta underlag som publiceras i policy- eller utvärderingsrapporter och kan fungera som grund för vidare analys och planering.

Innehåll och metod i ett kunskapsläge inkluderar ofta sammanfattningar av vad tidigare studier visat, bedömningar av evidensens styrka och osäkerhet, samt identifierade kunskapsluckor. Resultatet kan även beskrivas med en tidslinje över nya bevis. Underlaget kan baseras på systematiska översikter, meta-analyser, expertbedömningar och granskningar från relevanta parter.

Relation till andra begrepp och produkter gör kunskapsläget ofta kopplat till evidensnivå och forskningsläge. Vanliga produkter är kunskapsöversikter, kunskapskartor och policybriefs som tydligt kommunicerar vad som är säkert känt och vad som behöver vidare forskning.

Utmaningar vid bedömningen av kunskapsläget inkluderar publiceringsbias, språk- eller publikationshinder, tidsfördröjningar och kontextskillnader mellan studier. Eftersom kunskapsläget förändras när ny forskning publiceras krävs regelbundna uppdateringar.