kroppssammansättningen

Kroppssammansättningen är den relativa fördelningen av kroppens vävnader och vätskor. Den består huvudsakligen av fettmassa och fettfri massa, där fettfri massa inkluderar muskler, organ, ben och interstitiell vätska. Vatten utgör en stor del av fettfri massa och finns både intracellulärt och extracellulärt. Skelettets mineralinnehåll är också en viktig del av kroppens sammansättning. Sammansättningen varierar mellan individer och påverkas av kön, ålder, kost och fysisk aktivitet.

Betydelsen av kroppssammansättningen sträcker sig över energiomsättning, funktion och hälsa. En hög andel fettmassa, särskilt visceralt fett, är kopplad till ökad risk för metabolismstörningar, hjärt–kärlsjukdomar och diabetes. Minskad muskelmassa påverkar styrka, funktion och basalmetabolism, och kan bidra till funktionsnedsättningar hos äldre. Långsiktiga förändringar speglas av livsstil, sjukdomar och hormonella faktorer.

Bedömning av kroppssammansättningen görs med olika metoder. Dual-energy X-ray absorptiometri (DEXA) används ofta som referens och ger fettmassa, fettfri massa och benmassa samt fördelning. Andra metoder inkluderar bioelektrisk impedansanalys (BIA), kaliper- eller skinfold-mätningar, hydrostatisk vägning och Bod Pod. Varje metod har begränsningar som hydrering, träningstillstånd och kroppsstorlek.

Användningen av kroppssammansättning förekommer inom klinik, idrottsvetenskap och viktkontroll. Mätningarna används för att bedöma hälsa, följa tränings- eller dietprogram och övervaka åldrandeprocessen. Det är viktigt att tolka resultaten i ljuset av kön, ålder och kroppstyp samt att följa förändringar över tid, eftersom olika faktorer kan påverka mätningarna.