korallalger

Korallalger, eller korallalger på svenska, är en grupp röda alger (Rhodophyta) som bildar hårda kalciumbaserade skellett genom avlagringar av kalciumkarbonat i cellväggarna. De ofta bildar en encrusting eller skaldande form på steniga ytor och dött korall- eller skeletter, men vissa arter kan vara växande eller knoppar. Denna kalcifiering gör korallalgerna viktiga byggstenar i många grunda marina ekosystem och bidrar till struktur och stabilisering av substrat.

Biologi och ekologi: Korallalgerna är phototrofer och kräver ljus för fotosyntes. De varierar i färg vanligtvis rödrosa till purpur, vilket beror på pigment som fykoeritrin. De fungerar som en livsmiljö och tillhandahåller substrat för andra organismer, inklusive unga koraller och olika invertebrater. Genom att bilda cementerat skikt hjälper de till att bygga upp och stärka revstrukturer och kan påverka rekrytering av nya organismer genom indirekta kemiska signaler.

När och var de finns: De förekommer i tropiska, subtropiska och tempererade hav över hela världen och kan finnas från den intertidala zonen ner till dyigare vatten. De föredrar fasta ytor som klippor, dött korall- eller seagrassubstrat där ljusförhållandena är gynnsamma.

Förädling, bevarande och hot: I marint akvarium används korallalger ofta för estetik och som substrat för vadande organismer. De kräver noggrann styrning av kalcium- och alkalinitetsnivåer. Global temperaturhöjning och försurning av oceaner hotar deras kalkbildning och distribution, vilket kan påverka kustnära ekosystem och reef-resiliens.

Betydelse: Korallalger utgör en viktig del av många marina ekosystem genom att bidra till kalkstensstrukturer, skapa habitat och stödja rekrytering av andra arter, samtidigt som de fungerar som ett paleogeografiskt verktyg i fossilregistren.