kopplingsnät

Kopplingsnät är ett nätverk av komponenter som överför energi eller signaler mellan två eller flera delkretsar utan att de blir direkt kopplade på samma ledning. Huvuduppgiften är att styra hur mycket av signalen som passerar, dess fas och dess impedans, samt att blockera oönskad DC-komponent eller störningar. Kopplingsnät används för impedansanpassning mellan källor och belastningar, för att dela eller sprida signaler mellan olika grenar, och som byggstenar i filter och förstärkare.

Realisationen är i huvudsak passiv och baseras på lumped-element som kondensatorer, induktorer och resistorer, eller på transformatorer och transmissionslinjer. Vanliga former är L-nät, T-nät och Pi-nät, men även mer komplexa nät förekommer i RF-applikationer, såsom directional- och quadrature-couplers. I många sammanhang används kopplingsnät för att uppnå galvanisk isolation genom opto- eller magnetkopplare.

Användningsområdena är breda. I sändare, mottagare och mottagarens front-end används kopplingsnät för impedansanpassning och signalomkoppling. I signalbehandling och filtrering används nät för att styra frekvensinnehåll och effektfördelning. Inom mätteknik och testutrustning används kopplingsnät för att koppla samman olika instrument utan att påverka mätteffekterna.

Relaterade begrepp inkluderar impedansmatchning, transformatorer och transmissionslinjer. Konstruktionen av ett kopplingsnät kräver ofta analys av överföringsfunktioner, frekvensberoende förluster och reflektioner för att uppnå önskade egenskaper.