kapillärlika

Kapillärlika är ett begrepp som används inom biologi, medicin och materialvetenskap för att beskriva strukturer eller nätverk som liknar kroppens kapillärer i morfologi eller funktion. Begreppet används när man vill beteckna små system som kan utbyta vätska med omgivningen eller som kan leda vätska genom mycket små kanaler.

Inom anatomi och vävnadsbiologi består riktiga kapillärer av tunna endotelceller som bildar ett litet lumen, ofta med basalmembran och ibland pericyter. Kapillärlika nätverk efterliknar dessa egenskaper: de består av små diametrar, tunna väggar och lumen som möjliggör diffusion av näringsämnen och gaser i vävnaden.

Formationen sker framför allt vid angiogenes och vasculogenes i kroppen, och i laboratoriemiljö används kapillärlika strukturer i vävnadsmodeller och organ-on-a-chip där endotelceller odlas i tre-dimensionella miljöer eller i mikromaskinella kanaler för att skapa perfuserade nätverk. Sådana modeller används för att studera blodkärlsbildning, vätskeflöde och läkemedelsleverans i kontrollerade förhållanden.

Användningar av kapillärlika nätverk finns inom cancerforskning, regenerativ medicin och biomedicinsk ingenjörsvetenskap. De gör det möjligt att studera tumörcirkulation, vävnadsperfusion och hur vätska och kemikalier rör sig genom mikromiljöer. Inom materialvetenskap används kapillärlika porer eller kanaler i hydrogelbaserade system och porösa medier för att förbättra transportegenskaper i konstgjorda strukturer.