kalciumföreningar

Kalciumföreningar är kemiska föreningar som innehåller kalcium (Ca) och ofta bildar Ca2+-joner i lösning. Kalcium tillhör jordartsmetallerna och förekommer i många olika salter och mineraler. De flesta kalciumföreningar är jonföreningar där kalcium fungerar som tvåvärd katjon, men det finns även organiska Kalciumföreningar.

Vanliga oorganiska kalciumföreningar är kalciumkarbonat (CaCO3), som finns i kalksten, krita och marmor och används i byggmaterial, som fyllnadsmaterial och i jord- och vattenbehandling. Kalciumoxid (CaO) och kalciumhydroxid (Ca(OH)2), känt som bränd kalk respektive kalkmjöl, används i cementproduktion, jordförbättring och pH-reglering. Kalciumsulfat (CaSO4·2H2O, gypsum) och anhydrit (CaSO4) används i byggmaterial och plaster. Kalciumsalter som kalciumklorid (CaCl2) används vid torkning, dammbekämpning och vissa industriella processer; kalciumfluorid (CaF2) används som råvara i glas- och metallurgisk industri.

Organiska kalciumföreningar inkluderar kalciumcitrat, kalciumlaktat och kalciumglukonat. Dessa används som kosttillskott och läkemedelsprodukter för att behandla eller förebygga kalciumbrist och i vissa fall som foder- eller livsmedelstillskott.

Förekomst och närvaro i naturen: kalciumföreningar finns i mineraler som kalciumkarbonat i kalksten och marmor, i kalciumfosfat i apatiter (fossila ben och tänder) samt i gips och fluorider. I kroppen är Ca2+ avgörande för skelett- och tandmineralisering, muskelkontraktion, signalsystem i celler och blodkoagulation.

Säkerhet och miljö: många kalciumföreningar är generellt säkra, men vissa salter är kraftigt lösliga och kan påverka vattenhårdhet samt miljö om de hanteras felaktigt. Hantering av damm och starkt basiska produkter kräver skyddsåtgärder.