jonföreningar

Jonföreningar är kemiska föreningar som består av katjoner (ofta metaller) och anjoner (ofta icke-metaller eller polyatomiska joner) som hålls ihop av joniska bindningar i ett regelbundet kristallgitter. De bildar ofta fasta kristaller med höga smältpunkter och är vanligtvis lösliga i vatten i varierande grad. De har elektrisk ledningsförmåga när de smälter eller är lösta i vatten, eftersom fria joner kan röra sig och bära elektrisk ström.

De bildas vanligen genom elektronöverföring mellan metaller och ickemetaller eller genom reaktioner mellan starkt elektropositiva ämnen och syror. Deras generella formel kan skrivs som AB, där A är ett positivt laddat jonslag och B ett negativt laddat jonslag, ofta i små heltalsförhållanden. Exempel är natriumklorid (NaCl), magnesiumklorid (MgCl2) och kalciumkarbonat (CaCO3, där CO3 2- balanserar Ca2+). Salter kan vara binära eller innehålla polyatomiska joner, till exempel natriumsulfat Na2SO4 eller ammoniumnitrat NH4NO3.

Namnet på jonföreningar följer oftast regeln att katjonen namnges först och anjonen därefter. Om anjonen är ett enkelt element blir slutet ofta -id (t.ex. natriumklorid). Om anjonen är ett polyatomiskt jonnamn behålls det (t.ex. natriumsulfat). Jonföreningar används inom allt från livsmedels- och läkemedelsindustrin till byggmaterial och kemisk industri, där deras stabilitet och löslighet är avgörande faktorer.